Monica Hellström

Det som har hänt den senaste tiden är att vi har haft praktik som vanligt. Är helt okej på sykehjemmet, dock lite väl segt. Samtidigt är det intressant att se hur de arbetar här, skiljer sig lite mot hemma. Sjuksköterskan gör väldigt mycket "undersköterskejobb" som t ex skura golv(!). Hade aldrig hänt hemma att sjuksköterskan gjorde det. I onsdags förra veckan gick jag med en hjemsykepleier( typ som distriktsköterska). Deras arbete skiljer sig också en del mot vad en distriktsköterska gör hemma. Här gör de allt, de gör både typiska sjuksköterskeuppgifter som sårvård, medicinutdelning, agraffborttagning osv men även samma arbete som hemtjänsten gör hemma. Bemanningen är annorlunda, det arbetar väldigt många fler sjuksköterskor här i Norge än vad det gör i Sverige. De har även ett mindre område att täcka än i Sverige. Jag tycker att det är väldigt typiskt för sjuksköterskorna här i Norge att de gör mer "undersköterskearbete" än hemma, vilket beror på att det är många fler sjuksköterskor här. Lite slöseri på kompetens? 

Jag har tyvärr även fått uppleva sjukvården som patient. I torsdags började det tjuta väldigt mycket i mitt öra, efter tre dagar orkade jag inte med tjutet mer och gick till legevakten. Öroninflammation blev diagnosen. Legevakten är som en kombination av en akutmottagning och vårdcentral. Alla patienter blir indelade efter hur allvarligt tillståndet är och sedan är det bara att vänta. (Fick vänta 2½ timme tror jag). Man betalar inte bara en fast summa för besöket utan måste betala för labprover, ev konsultation med läkare, rtg, om man behöver gips osv. Kan bli ett riktigt dyrt besök, jag behövde bara betala 230NOK. 

Igår gick vi på tur igen, den här gången gick vi början på 7- fjällsturen, dvs de tre första bergen. Väldigt jobbigt men det var verkligen värt det när vi väl var uppe på toppen och såg utsikten. Någon gång den sista veckan vi är här ska vi gå hela 7-fjällsturen, undrar om jag kommer orka det(totalt är det 34 km tror jag, upp och ner för 7 fjäll).