Det börjar dra ihop sig
Tiden bara springer iväg, nu är det mindre än tre veckor kvar tills vi är tillbaka i Svedala. Helt sjukt. Det jag kommer sakna mest är absolut att kunna ta en tur på ett fjäll när man känner för det, den möjligheten finns inte direkt på slätten... Måste njuta så mycket som möjligt av tiden som är kvar här i Norge, därför har jag varit mer flitig på att gå på tur än at uppdatera här på bloggen!


Det som har hänt den senaste tiden är att vi har haft praktik som vanligt. Är helt okej på sykehjemmet, dock lite väl segt. Samtidigt är det intressant att se hur de arbetar här, skiljer sig lite mot hemma. Sjuksköterskan gör väldigt mycket "undersköterskejobb" som t ex skura golv(!). Hade aldrig hänt hemma att sjuksköterskan gjorde det. I onsdags förra veckan gick jag med en hjemsykepleier( typ som distriktsköterska). Deras arbete skiljer sig också en del mot vad en distriktsköterska gör hemma. Här gör de allt, de gör både typiska sjuksköterskeuppgifter som sårvård, medicinutdelning, agraffborttagning osv men även samma arbete som hemtjänsten gör hemma. Bemanningen är annorlunda, det arbetar väldigt många fler sjuksköterskor här i Norge än vad det gör i Sverige. De har även ett mindre område att täcka än i Sverige. Jag tycker att det är väldigt typiskt för sjuksköterskorna här i Norge att de gör mer "undersköterskearbete" än hemma, vilket beror på att det är många fler sjuksköterskor här. Lite slöseri på kompetens?
Jag har tyvärr även fått uppleva sjukvården som patient. I torsdags började det tjuta väldigt mycket i mitt öra, efter tre dagar orkade jag inte med tjutet mer och gick till legevakten. Öroninflammation blev diagnosen. Legevakten är som en kombination av en akutmottagning och vårdcentral. Alla patienter blir indelade efter hur allvarligt tillståndet är och sedan är det bara att vänta. (Fick vänta 2½ timme tror jag). Man betalar inte bara en fast summa för besöket utan måste betala för labprover, ev konsultation med läkare, rtg, om man behöver gips osv. Kan bli ett riktigt dyrt besök, jag behövde bara betala 230NOK.
Igår gick vi på tur igen, den här gången gick vi början på 7- fjällsturen, dvs de tre första bergen. Väldigt jobbigt men det var verkligen värt det när vi väl var uppe på toppen och såg utsikten. Någon gång den sista veckan vi är här ska vi gå hela 7-fjällsturen, undrar om jag kommer orka det(totalt är det 34 km tror jag, upp och ner för 7 fjäll).

Toppen på Lyderhorn




Lövstakken


Äntligen uppe på Lövstakken!
Norges sjukvård
Fick en kommentar om att jag borde skriva lite om hur Norges sjukvård fungerar, likheter/skillnader mot Sverige. Jag tänkte att jag ska förklara detta, hoppas jag gör det så att det blir förståligt! Varnar för ett långt inlägg!
Vår första praktik hade vi på Haukeland universitetssjukhus. Där fungerar väldigt mycket som det gör i Sverige men det finns lite skillnader. Det som skiljer sig åt är att det oftast arbetar två sjuksköterskor per arbetspass, ibland var det en sjuksköterska och en hjelpepleier(typ som undersköterska). När det är två sjuksköterskor som arbetar på samma pass är den ena sjuksköterskan medicinskt ansvarig och har därmed huvudansvaret för patienterna i vårdlaget(har hand om läkemedel, rond osv) Den andra sjuksköterskan är mer som undersköterska men kan såklart göra "sjuksköterskeuppgifter" om den ansvariga sjuksköterskan inte hinner med. Genom att det oftast är två sjuksköterskor som arbetar samtidigt blir det mer effektivt och mindre stressigt än vad det blir i Sverige. Jag upplevde dock ibland att kommunikationen inte fungerade så bra mellan sjuksköterskorna, det kändes som att de arbetade mycket på varsitt håll utan att kommunicera med varandra. Det är ju otroligt viktigt att kommunikationen fungerar sjuksköterskorna i mellan så att den ansvariga sjuksköterskan har full koll på alla patienter till rond osv. Men det kan ju också vara så att det bara var jag som uppfattade det så, de kanske tyckte de hade en väldigt bra kommunikation!
Jag tycker att det är bättre att ha överrapportering sjuksköterskorna i mellan då det känns som att mindre saker glöms bort, systemet här i Norge gör att det ställs mera krav på en väldigt bra dokumentering för att inget ska glömmas bort. Jag tycker också att pappersjournalerna gör vården lite osäker då även läkemedelslistorna var i pappersform, jade hade ibland väldigt svårt att tyda vissa ordinationer pga väldigt dålig handstil. Ibland var det så pass illa att varken jag eller min handledare kunde tyda vad det stod och vi var tvungna att springa runt och frågat andra om de såg vad det stod, inte speciellt säker vård...
På tisdag ska jag få gå med en sjuksköterska på ett åldershjem, ska bli intressant och se hur det fungerar där och på torsdag ska jag och Jacob få träffa chefen för Kalfaret Sykehjem och få reda på mer om hur det administrativa fungerar.
Vår första praktik hade vi på Haukeland universitetssjukhus. Där fungerar väldigt mycket som det gör i Sverige men det finns lite skillnader. Det som skiljer sig åt är att det oftast arbetar två sjuksköterskor per arbetspass, ibland var det en sjuksköterska och en hjelpepleier(typ som undersköterska). När det är två sjuksköterskor som arbetar på samma pass är den ena sjuksköterskan medicinskt ansvarig och har därmed huvudansvaret för patienterna i vårdlaget(har hand om läkemedel, rond osv) Den andra sjuksköterskan är mer som undersköterska men kan såklart göra "sjuksköterskeuppgifter" om den ansvariga sjuksköterskan inte hinner med. Genom att det oftast är två sjuksköterskor som arbetar samtidigt blir det mer effektivt och mindre stressigt än vad det blir i Sverige. Jag upplevde dock ibland att kommunikationen inte fungerade så bra mellan sjuksköterskorna, det kändes som att de arbetade mycket på varsitt håll utan att kommunicera med varandra. Det är ju otroligt viktigt att kommunikationen fungerar sjuksköterskorna i mellan så att den ansvariga sjuksköterskan har full koll på alla patienter till rond osv. Men det kan ju också vara så att det bara var jag som uppfattade det så, de kanske tyckte de hade en väldigt bra kommunikation!
Alla arbetspass började med läsrapport, det var ingen rapportering från ansvarig sjuksköterska om det inte var något särskilt, allt blev dokumenterat antingen i datajournal eller i pappersjournal. I Sverige är det ju oftast en rapportering från ansvarig sjuksköterska i vårdlaget till sjuksköterskan som tar över.
Jag tycker att det är bättre att ha överrapportering sjuksköterskorna i mellan då det känns som att mindre saker glöms bort, systemet här i Norge gör att det ställs mera krav på en väldigt bra dokumentering för att inget ska glömmas bort. Jag tycker också att pappersjournalerna gör vården lite osäker då även läkemedelslistorna var i pappersform, jade hade ibland väldigt svårt att tyda vissa ordinationer pga väldigt dålig handstil. Ibland var det så pass illa att varken jag eller min handledare kunde tyda vad det stod och vi var tvungna att springa runt och frågat andra om de såg vad det stod, inte speciellt säker vård...
En annan skillnad är att vi i Sverige är mycket bättre på basal hygien. De använde inte alls plastförkläden och handskar i samma grad som vi gör. Jag frågade om de inte hade plastförkläden på sjukhusen och fick ett litet vagt svar att det finns men används inte, plastförkläden används mer på sykehjem(äldreboende). Så när vi skulle lägga om sår eller göra andra saker, där vi i Sverige använder plastförkläden, använde vi bara handskar. Vet inte om det är vi i Sverige som är lite väl nojiga när det kommer till hygien och spridning av bakterier. Vad är det som gör att vi använder plastförkläden mycket mer i Sverige? Är det någon evidens bakom att plastförkläden förhindrar spridning av bakterier? Under utbildningen har vi ju i alla fall fått lära oss att basala hygienrutiner är otroligt viktigt för att förhindra spridning av bakterier! De kanske lär sig annorlunda här i Norge.
I måndags började vår andra praktik, nu är vi på Kalfaret Sykehjem och ska vara där i fem veckor. Ett sykehjem är väldigt likt våra äldreboenden i Sverige. Här i Norge finns både "sykehjem" och "åldershjem". Det som skiljer dessa två hem åt, är att de som bor på sykehjem är sjukare och kräver mer omvårdnad än de som bor på ett åldershjem gör. Kalfaret Sykehjem fungerar nästan precis som äldreboenden i Sverige, den enda skillnaden jag har sett under min första vecka är att på varje dagpass, arbetar en sjuksköterska på varje avdelning som har runt 8 boenden. I Sverige är det en sjuksköterska på runt 50 boenden, lite skillnad. På kvällarna varierar det lite som jag har förstått det, då är det oftast bara en sjuksköterska som har hand om flera avdelningar men det kan vara en till sjuksköterska, är lite osäker om det är så. Jag ska gå kväll i morgon, får ta reda på mer då!
I måndags började vår andra praktik, nu är vi på Kalfaret Sykehjem och ska vara där i fem veckor. Ett sykehjem är väldigt likt våra äldreboenden i Sverige. Här i Norge finns både "sykehjem" och "åldershjem". Det som skiljer dessa två hem åt, är att de som bor på sykehjem är sjukare och kräver mer omvårdnad än de som bor på ett åldershjem gör. Kalfaret Sykehjem fungerar nästan precis som äldreboenden i Sverige, den enda skillnaden jag har sett under min första vecka är att på varje dagpass, arbetar en sjuksköterska på varje avdelning som har runt 8 boenden. I Sverige är det en sjuksköterska på runt 50 boenden, lite skillnad. På kvällarna varierar det lite som jag har förstått det, då är det oftast bara en sjuksköterska som har hand om flera avdelningar men det kan vara en till sjuksköterska, är lite osäker om det är så. Jag ska gå kväll i morgon, får ta reda på mer då!
Nästan alla (80-90%) som bor på sykehjem har någon slags demenssjukdom. Detta gör det väldigt krävande för personalen att vårda dem, man har egentligen ingen aning om vilket humör de är på när man går på passet. Och att de glömmer bort vad man har sagt inom två minuter gör saken inte direkt lättare. Jag beundrar verkligen alla dem som arbetar med denna patientgrupp och gör det med ett leende på läpparna och verkligen gör allt de kan för att de som bor på boendet ska ha det så bra som möjligt. Dock finns det personer som inte alls är sådana, jag har stött på dem då jag för några år sedan arbetade på ett äldreboende i ett par somrar.
På tisdag ska jag få gå med en sjuksköterska på ett åldershjem, ska bli intressant och se hur det fungerar där och på torsdag ska jag och Jacob få träffa chefen för Kalfaret Sykehjem och få reda på mer om hur det administrativa fungerar.
Puh, tror jag har fått med allt jag ville få med!
En vecka i vandringens tecken
Veckan som gått har varit superbra! Har haft besök av Egil, Hanna och Karin och det var väldigt trevligt att träffa dessa människor igen, var ett tag sen sist.
Veckan har spenderats mestadels i bergen, första turen gjordes i tisdags, jag och Egil gick från Ulriken till Flöyen, det är en tur på ca 2 mil. Det är en otroligt fin sträcka, åt de flesta håll ser man en massa fjäll och åt ett håll ser man Bergen by. Kontrasterna är fantastiska:) Vädret gjorde inte direkt turen sämre, strålande sol och vindstilla. Inte riktigt säker på om vi verkligen var i Bergen... Hela dagen spenderades uppe på fjället och njöt verkligen av den vackra naturen och det strålande vädret!:)
Onsdagen spenderades inte uppe på bergen utan istället blev det en tur till byn. Egil skulle åka iväg på eftermiddagen så vi gick runt i byn till dess. Runt kl21 kom Hanna, dock utan sin väska som blev kvar på Arlanda av någon konstig anledning. Den kom inte till Bergen förrän på torsdagskvällen vilket i och för sig inte gjorde så mycket då det regnade hela dagen. Det enda jobbiga var att Hanna hade sina glasögon i den väskan och började få lite ont i ögonen på grund av linserna.
I fredags mitt på dagen kom Karin och hon fick inte mycket tid till att slappna av, istället var det bara att byta om för att gå på tur till Ulriken. Denna gång gick vi inte upp utan tog kabinbanan istället. Väl däruppe blåste det en massa och var rätt kallt så vi gick tillbaka hem igen efter lite fotografering på toppen.
Påskafton spenderades uppe på fjället, vi gick samma tur som jag och Egil hade gjort på tisdagen, dvs Ulriken-Flöyen. Vädret var lika fint som det hade varit på tisdagen så även denna tur var helt fantastisk. (Kan säga att det var tre tjejer som somnade utan problem den kvällen)
Igår gick vi uppför Sandviksfjellet, hela vägen upp är det trappsteg uthuggna ur berget. På sina ställen var det riktigt brant men utsikten var återigen otrolig fin (hade utsikt över byn) vilket gör det lite lättare att kämpa sig upp till toppen. Vädret var inte lika fint som när vi gick Ulriken-Flöyen men det regnade i alla fall inte. När vi väl var uppe på toppen gick vi vidare till Flöyen för att sedan ta oss tillbaka hem. Lite senare på kvällen bar det av till busstationen för att vinka av Hanna som skulle åka hem igen och i morse vinkades Karin av.
Vädret under veckan har varit förvånansvärt bra, det har egentligen bara varit en dag med dåligt väder och det var i torsdags då det regnade hela dagen. Sedan har det varit sol eller lite molnigt. (Fint väder för mig är nu för tiden när det är uppehåll och inte regnar, mulet är fint väder). Men eftersom jag nu är själv igen så regnar det såklart igen..
Jag har tyvärr inga bilder från veckan. Min kamera var urladdad och jag glömde ladda den + att de andra hade kameror. Men så fort jag får några bilder laddar jag upp dem här!
Påskferie
I onsdags gick jag mitt sista pass på sjukhuset, kändes lite konstigt att det var sista dagen där. Efter fem veckor hade jag verkligen kommit in i hur avdelningen fungerar med rutiner osv och trivdes väldigt bra där. Dessutom var min handledare väldigt trevlig och superduktig på det hon gjorde. Så det är lite surt att den är slut nu. Nästa praktik börjar efter påskferien, alltså nästa tisdag och då ska vi vara på Kalfaret Sykehjem i sex veckor. Ska bli intressant att se hur det är där!
Har inte gjort så väldigt mycket mer i veckan än haft praktik, förrutom igår då jag och nio andra åkte ut till Sotra som är en ö utanför Bergen. Vi hade jättetur med vädret, strålande sol och kanske fem-tio plusgrader. Tur att vi åkte dit igår, idag snöar det för fullt...

Har inte gjort så väldigt mycket mer i veckan än haft praktik, förrutom igår då jag och nio andra åkte ut till Sotra som är en ö utanför Bergen. Vi hade jättetur med vädret, strålande sol och kanske fem-tio plusgrader. Tur att vi åkte dit igår, idag snöar det för fullt...

Hela gänget

Mitt i ingenstans fanns en brevlåda.

Undrar om brevlådan tillhör det här huset?

Väldigt fin utsikt. Åt ena hållet hade vi Nordsjön och tittade vi åt det andra hållet var det snötäckta berg. Älskar verkligen konstrasterna:)